Igår var vi och hälsade på Onesphory och hans familj. Onesphory samarbetar med organisationen vi jobbar för och drömmer om att slå igenom i filmbranschen. Hans familjen bestod av fem personer: hans mamma, tvillingsyster och två yngre bröder. Plus en massa höns. Vi kände oss genast varmt välkomna. Den ena av bröderna var döv, så Frida och han kommunicerade ivrigt på teckenspråk. Man märkte verkligen hur glad han blev över att någon förstod honom. Han sken som en sol. Endast Onesphory och den yngsta brodern kan teckenspråk, så det förklarar ju en hel del.
Efter några timmar hos familjen ville Onesphorys visa oss de kortfilmer han gjort. Eftersom familjen inte har eluttag (endast möjlighet att ladda mobiltelefoner) i sitt hem bestämde vi oss för att förflytta oss till volontärhuset. Det var intressant att få ta del av filmerna, som handlade om det afrikanska livet och samhälleliga problem. I utbyte visade jag en film jag klippt ihop om Pampas Nationaldag. Inte helt på samma nivå men skratt bidrog den minsann till.
 |
| Jag och familjen. Den yngsta brodern var inte hemma eftersom han studerar i Dar es Salaam. För att inte missa oss helt ringde han och välkomnade oss per telefon. Sött. |
 |
| Under kvällens lopp bläddrade vi bland annat i familjens fotoalbum. Dessa fick vi behålla som ett minne. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar